Efter att hela sportadmin blivit hackat, antagligen i ett försök att tysta just oss i TIBK P2011 är allt nu äntligen uppe igen, vilket innebär att det går att skriva matchreferat igen.
Håll till godo! Vi har en del att ta igen.....
Matcher sedan sist:
Tranemo IBK - IBK Lidköping 17-3
Borås IBF - Tranemo IBK 0-12
Tranemo IBK - Vara IBK 11-1
Tranemo IBK - Wårgårda IBK 6-5
Ni ska få läsa lite om varje match men då redaktionen nåtts av exklusiva nyheter måste vi ta något annat först.
Vi börjar med det viktigaste först.
I flera års tid har jag varit på jakt efter var Errol Norstedt höll hus när han bodde i Tranemo. Att han hade bott här ska nämligen finnas på pränt år 1959 men ingen av mina spioner har lyckats ta reda på var, trots att min familj är insyltad i hela postväsendet sedan sen medeltid i Svea rike.
Ovan bild ska enligt säkra källor vara svaret. En byggnad som låg på gamla postens parkering och revs 1989. En arbetarbostad för yllefabrikens knegare.
Errol, eller kanske mera känd under sitt artistnamn Eddie Meduza bodde här i juni 1959 till november och fick med andra ord uppleva en sommar i härliga Tranemo.
Var han galen eller ett musikaliskt geni? Det lägger vi ingen värdering i här men vi kan konstatera att antingen gjorde Tranemo Errol till den han var eller så kanske det var så att Errol gjorde Tranemo till vad det nu är vi är.
Att systembolaget byggdes 10 meter ifrån där Eddie bodde kan inte vara en slump även om det var 35 år senare.
Att några av kommunens medarbetare hamnar i blåsväder då dom hamnat på någon slags bjud/mutresa i Köpenhamn för spritfest är ju självklart något dom inte kan beskyllas för.
Väljer man att lägga även kommunhuset ett par meter från där Eddie en gång har bott så är det väl självklart att en och annan spritskandal blommar upp, den kraften besitter han än trots sin bortgång 2002.
Hur knyter man ihop det här?
Jag som spelat i TIBKs A-lag i 19 år (det 20e har tyvärr inte kommit än) har nog alltid känt att när vi varit som bäst har vi varit på gränsen mellan galna och genialiska, precis som ovan nämnda musikalartist.
Men man kan väl inte skriva om Eddie Meduza på en ungdomssida?
Jag har kört minibuss allt för många timmar senaste säsongen och även om jag inte hört Eddie än så verkar det finnas 100 tals band nu för tiden som kör vidare i samma spår.
En legend som vare sig man vill eller ej aldrig kommer glömmas bort, precis som TIBK när vi väl nått SSL (sluta aldrig drömma).
Jag hoppas iaf att kommunen kan resa ett monument över Errol vid parkeringen mitt emot systembolaget så alla Epatraktorer får en naturlig samlingsplats. Ökar både mötesplatsens omsättning och vi äldre får alla unga på samma plats så vi vet var vi ska hålla oss undan.
Nu tar vi lite innebandy!
Lidköping gästade oss lördagen 18e januari.
Konrad satte 5-3 efter precis halva matchen. Lidköping har bjudit upp på bra motstånd båda mötena även om resultatet visar annat.
Sista perioden vinner vi med 10-0 och vet att det var en imponerande period. Bollen rullades och vi var helt enkelt riktigt bra, en period att komma ihåg!
Slutresultat 17-3
Sedan begav vi oss till Borås den 26 januari.
Periodsiffrorna 0-4, 0-4, 0-4 gav oss segern med 12-0.
Borås hade vuxit in i kostymen i serien och gjort några bra resultat, men här stötte dom på oss.
Vi rullade stundtals boll bra och siffrorna visade väl även att vi var ett nummer större även om det inte var någon kanonmatch.
Men det är heller inte lätt att ge 100% när siffrorna rinner iväg men bollrullet stundtals är vad vi tar med oss.
Vara åkte till Tranemo lördagen februari bara för att få vända hem med en 11-1 förlust.
Resultatet speglar nog inte riktigt matchen, Vara spelade bra och hade flertalet lägen men det hjälper inte när Ardit har en bra dag i kassen. Självklart även utespelarnas förtjänst men några bollar jämnare i resultatet hade nog varit rättvist.
Här befann sig vår kapten i London så var riktigt skönt att skicka in en 11-1 seger över Vara på kontot och visa att vi kan och även ge lite glädje då Elfsborg inte lyckades ge honom samma....
Sen kom då veckan då Wårgårda väntade hemma. Årets höjdpunkt!
Wårgårda borta var alldeles underbart att få vinna med enbart 2011or, precis som alla andra matcher i år. En stor fjäder i hatten då dom väl var fler 2010or än 2011or om jag inte minns fel.
Så det var dukat för fest i grytan, seriefinal och allt.
Men hela truppen drabbades av Wårgårdafrossa (eller influensa, eller annat okänt virus) och det var till slut 7st 2011or kvar när det var dags för match.
Kanske 6,5, vår kapten var tillbaka från London men blev frisk lagom till matchstart men var väl inte helt i liv. Men stort att ställa upp!
Ardit målvakt, Noel Back, Konrad-Mio-Milo-Samuel-Jesper framåt var dom som tog sig ner till hallen.
Tur då att vi har ett fantastiskt gäng 2010or vi tränar med 3 dagar i veckan. 5st av dom slöt upp och vi var redo att ge Wårgårda en bra match.
Första perioden var fantastisk. Kändes som vi var 2-3 nummer större och rullade bollen efter noter.
2-0 målet var riktigt vackert där Mio serverar Konrad öppet mål men Konrad är generös och ger Milo ännu mer öppet mål. Galant!
"Tyvärr" spelar ju allt sådan mindre roll när det är resultatet som gäller. Vi leder med 2-0 efter perioden men borde och kunde avgjort matchen redan här. Skärpa i avsluten är lika viktigt som skärpa i defensiven även om man inte blir uthängd på samma vis av publiken i äldre ålder om man missar ett läge som när man drar en indian så man släpper ett mål. Men egentligen är ju båda delarna lika illa för resultatet.
Men spelet var inget att anmärka på, det var riktigt vackert till och från och lite stolthet över att se hur mycket bättre ( i denna perioden) grabbarna var än Wårgårda.
I andra tar Wårgårda i lite mer medan vi tar i lite mindre stundtals. Dom är giftiga i offensiv zon och det är inte orättvists att dom reducerar till 3-2.
Perioden avslutas med två inte solklara lägen men två skott som går i mål, av Konrad och Neo.
Ledning med 5-2 inför tredje perioden med andra ord.
I tredje kastar Milo in handduken och Neo pausar då han ska spela fler matcher efter. Vi är nere på 9 man med andra ord men nyttig träning.
Tycker vi spelar av matchen bra här, samt hänger 6-2 med 10 minuter kvar efter att Mio vackert lirat fram Gurra som stänker in 6-2.
Där borde väl matchen varit stängd men charmen med innebandy är ju att det går fort.
Vi spelar på lite ovana positioner på sina håll och wårgårda straffar oss tre gånger om. Kämpandet är det inget fel på men vi ligger inte riktigt rätt och Wårgårda är mer desperata i sin jakt. 6-5 med fem minuter kvar och all tid i världen för Wårgårda att jaga kvittering.
Men vi håller undan, samt bjuder på lite spänning för publiken!
Nu väntar spelledigt nästa helg men vi som är friska tränar på för det och hoppas fler piggnar till mot slutet av veckan.
Veckan efter är det dubbelmatch och tar vi två segrar där så har vi chansen att fira med guldhatt på hemmaplan mot Falköping lördagen 1e mars klockan 10.00.
Det läget vill vi självklart inte missa så nu tuggar vi på och fortsätter på den inslagna vägen.
Vi pratade lite innan matchen att även om grabbarna vunnit mycket lekande lätt så är det inte så enkla motståndare som resultaten visar. Elfhög/lidköping/vara/wårgårda/falköping är inte borta på något vis, det är bara att vi i mångt och mycket nått en annan nivå i år som gör att vi är överlägsna stundtals.
Handlar dock om att jobba på lika hårt för det, utvecklingen går fort åt olika håll i dom här åldrarna och talangen man har är inte mycket värd även om den är trevlig att ha om man inte ligger i och tränar och tar i för fullt. Då springer motståndarna förbi en nästa säsong.
Så det har vi tänkt göra, köra på, först denna säsongen.
Samt bestämma vilken cup vi ska deltaga i som avslutning, Warberg eller Linköping?
MvH Olof Thörnblad bakom tangenterna
